Vi är otroligt glada och stolta över att vår före detta basketspelare Sofie Ljungcrantz har blivit uttagen till landslagssamlingar i Dam A-Landslaget! Vi gjorde därför en intevju med henne.
Vad kul att du har kommit med i landslagstruppen för framtid EM-kvalmatcher som inleder med två läger under sommaren! Min första fråga är, var beskedet oväntat?
Både jag och nej. Det var kul att få beskedet. Trodde aldrig jag skulle gå så längt. Jag blev lite chockad.
Hur reagerade du när du fick reda på att du var uttagen till träningslägren?
Som sagt blev jag chockad men också väldigt glad!
Hur många gånger i veckan tränar du med EOS damlag?
Det har varierat med åren. Allt från 4 gånger till kanske 6 gånger i veckan.
Utöver lagets träningar, hur mycket tränar du på egen hand?
Vi har två pass i veckan där vi gymmar tillsammans med laget. Sedan får man själv ansvara för individuell träning i gym, osv.
Du började din karriär i Värpinge IF. Är det något speciellt du minns från din tid i klubben?
Till att börja med var känslan i laget och klubben väldigt familjär och trygg. Vi hade alltid roligt tillsammans. Det sista minnet jag har kvar är att vi slog ihop vårt lag med EOS. Innan dess var det alltid Lundaderby mellan Värpinge och EOS. När vi mötte dem i Skånefinalen första gången förlorade vi med något enstaka poäng. Den sista skånefinalen vi spelade mot EOS så krossade vi dem!
Hur ska en ung nybliven ledare göra för att bli en bra ledare.
Om man vill börja coacha eller leda i grupp, ofta yngre, ska man se till att vara en trygg punkt för spelarna och ge dem energi på planen. Man är indirekt en förebild för laget och man ska på så sätt bara se till att verkligen peppa och sprida positiv energi.
Hur ska en ung idrottare med höga ambitioner göra för att gå långt och nå sina mål?
Bara lira och ha kul. Fokusera på att ha roligt. Det kan vara en bergodalbana och det kan kännas stressigt ibland. Fokusera på det roliga så kommer allt annat efter det.
Vilka var dina första baskettränare?
Bertil och Monica. De var väldigt engagerade och gav mycket energi och var en trygg punkt utanför skolan. De gjorde så mycket för laget och klubben vilket man uppskattar. Två riktiga eldsjälar. Bertil och Monica gjorde så att vi fick testa nya grejer och sporter via prova-på, vilket jag definitivt inte hade gjort annars. Förutom att de är två superbra ledare så fanns de alltid där för en. Jag fick ett sommarjobb via dem som fotograf och sammanställde dagarna med videor på de olika platserna där Värpinge IF sommarkollo höll hus. Det var Lund, Arlöv eller Burlöv och Dalby om jag inte minns fel. Det var jättekul att få testa på något som jag hade som hobby och fick göra det mer ”på riktigt”. Den chansen fick jag från just dem två. Fast man var så ung och oerfaren så frågade de fortfarande om man ville gå ledarutbildningar. De gjorde alltid det extra för oss. Jag var inte den lättaste ungen att ha och göra med men de tappade ändå inte hoppet.
Har du några känslor kvar för Värpinge IF efter så här många år från klubben?
Värpinge IF kommer alltid vara en familj för mig. Jag startade min basketresa i Värpinge och har många bra minnen från klubben och mina tidigare ledare. Jag har alltid haft Värpinge IF med mig och kommer alltid att ha ett Värpinge hjärta. Jag är tacksam för allt de har gjort för mig genom alla året.
(2022-05-25)
